I detta examensarbete på kandidatnivå är huvudsyftet att undersöka Psykologiska testers praktiska användning och vilken roll de har vid urvalet i chefsrekryteringsprocesser. Som delsyfte undersöks även de olika stegen i dessa processer. En kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats har genomförts, där åtta rekryterare från olika rekryteringsföretag har intervjuats med fokus på dessa syften. Intervjuerna var semistrukturerade, och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, för att sedan analyseras med Constant Comparative Method. Resultatet visade att rekryterarna har en relativt samstämmig bild av den praktiska användningen av Psykologiska tester, samt den roll dessa spelar i en chefsrekryteringsprocess.

I detta examensarbete på kandidatnivå är huvudsyftet att undersöka Psykologiska testers praktiska användning och vilken roll de har vid urvalet i chefsrekryteringsprocesser. Som delsyfte undersöks även de olika stegen i dessa processer. En kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats har genomförts, där åtta rekryterare från olika rekryteringsföretag har intervjuats med fokus på dessa syften. Intervjuerna var semistrukturerade, och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, för att sedan analyseras med Constant Comparative Method. Resultatet visade att rekryterarna har en relativt samstämmig bild av den praktiska användningen av Psykologiska tester, samt den roll dessa spelar i en chefsrekryteringsprocess.

Under de senaste decennierna har det ökat ett intresse för det så kallade psykologiska kontraktet. Det psykologiska kontraktet innehåller de förväntningar på skyldigheter som finns mellan arbetsgivare och arbetstagare. Även om forskning har ökat finns det fortfarande luckor i hur individuella aspekter påverkar. Syftet med den här studien är därför att undersöka om könstillhörighet har någon inverkan på upplevelsen av psykologiska kontraktet. Studien kommer undersöka om det finns några eventuella skillnader mellan könen samt om det finns några skillnader mellan könen i upplevelsen av att psykologiska kontraktet har uppfyllts.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur de anställda upplever det psykologiska kontraktet i stora och små organisationer. Det psykologiska kontraktet är ett utbyte av löften och åtaganden mellan arbetsgivare och arbetstagare. Innehållet i det psykologiska kontraktet varierar utefter de behov och möjligheter som arbetstagaren och arbetsgivaren har. Vi har valt att titta på det psykologiska kontraktet i organisationer av olika storlek då många av de aspekter som är förknippade med det psykologiska kontraktet skiljer sig utefter de olika förutsättningar som stora och små organisationer har. Vår studie utförs på ett antal stora och små organisationer där vi genom enkätundersökning undersökt de anställdas upplevelse av det psykologiska kontraktet.

Det psykologiska kontraktet är ett ömsesidigt avtal, där innehållet i båda parternas löften och förväntningar färgas av individens kulturella bakgrund. Syftet med föreliggande studie var att ur den anställdes perspektiv, undersöka huruvida kulturella skillnader i individens uppfattning av det psykologiska kontraktet förändras över tid. En webbaserad enkätundersökning utfördes med totalt 54 deltagare, 29 födda utomlands och 25 i Sverige. De faktorer som jämfördes var maktdistans, hög/lågkontext samt generella uppfattningar kring det psykologiska kontraktet. Resultatet visar en viss förändring över tid hos de utlandsfödda deltagarna, men att skillnaderna mellan utlands- och svenskfödda är små.

Det psykologiska kontraktet är ett ömsesidigt avtal, där innehållet i båda parternas löften och förväntningar färgas av individens kulturella bakgrund. Syftet med föreliggande studie var att ur den anställdes perspektiv, undersöka huruvida kulturella skillnader i individens uppfattning av det psykologiska kontraktet förändras över tid. En webbaserad enkätundersökning utfördes med totalt 54 deltagare, 29 födda utomlands och 25 i Sverige. De faktorer som jämfördes var maktdistans, hög/lågkontext samt generella uppfattningar kring det psykologiska kontraktet. Resultatet visar en viss förändring över tid hos de utlandsfödda deltagarna, men att skillnaderna mellan utlands- och svenskfödda är små.

Psykologiska bedömningar av föräldrar beskrivs sällan som en mer uttalad och tydlig del av arbetet inom barn- och ungdomspsykiatri, utan det är i hög grad ett underförstått arbetsområde. Syftet med den här undersökningen var att beskriva hur arbetet med psykologiska bedömningar av föräldrar konceptualiseras och praktiseras under det inledande skedet av behandlingskontakter inom BUP. Nio psykologer vid sju öppenvårdsmottagningar intervjuades och intervjuerna analyserades tematiskt. En viktig aspekt som framkommer i resultatet är hur det gemensamma arbetet mellan psykolog och förälder för att etablera en arbetsallians erbjuder goda möjligheter till psykologiska bedömningar av föräldern. Under arbetet med alliansen, och med alliansen som bas, kan olika former av systematik och modeller för psykologiska bedömningar tillämpas.

Psykologiska färdigheter är av betydelse för idrottares prestation och utveckling, vilket alltmer uppmärksammats inom idrottsvärlden. Vikten av att inkludera psykologiska färdigheter i utvecklingsarbetet med idrottare betonas. Studiens syfte var att deskriptivt undersöka motivation, känsloreglering, självreglerat lärande, rädsla för att misslyckas samt Psychological characteristsics of developing excellece hos simmare samt om variationen i deras prestation kunde förklaras av någon av dessa psykologiska färdigheter. Deltagarna i studien utgjordes av 87 simmare mellan 12-27 år som deltog på ett antal läger. Prestationen baserades på individuella FINA-poäng (M=688, SD=73).

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska färdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes på 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick någon form av fotbollslinje på respektive skola. Informanterna fick fylla i två stycken frågeformulär, Multidimensional Perfectionism Scale som mäter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mäter idrottspsykologiska färdigheter. Resultatet analyserades med hjälp av statistikprogrammet PASW där korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska färdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska färdigheterna. .

Målet med detta examensarbete har varit att undersöka hur automatiserade tester skall införas i ett visst företags utvecklingsprocess. De tester som är aktuella för automatisering är de tester som genomförs via det grafiska användargränssnittet.Arbetet har främst inriktat sig på att utvärdera vilket verktyg som är lämpligast att använda sig av. Dessa verktyg använder sig av en speciell teknik kallad Capture/Replay, men erbjuder även möjligheter att skriva testfall för hand. Utvärderingen visade att två av de testade verktygen är ungefär likvärdiga. Att endast rekommendera ett av dessa var omöjligt eftersom det hade krävts en än djupare analys av de behov som finns i företagets testverksamhet.Arbetet tar även upp saker som man ska tänka på när man inför automatiserade tester i sin verksamhet.

Syftet med studien var att mäta skillnader mellan anställningsform och det psykologiska kontraktets påverkan till upplevd anställningstrygghet. Vår studie utfördes med utgångspunkt av Isaksson & Bellaaghs (2005) studie: Anställningskontrakt och psykologiska kontrakt - förändrade relationer på arbetsplatserna. På Furuboda folkhögskola genomfördes en enkätstudie på assistenter (N= 46). Resultatet visade att anställningsform påverkar upplevelsen av anställningstrygghet. Tillsvidareanställda upplevde en högre grad av anställningstrygghet jämfört med tillfälligt anställda vilket Isaksson & Bellaagh (2005) även konstaterat.

Uppsatsens titel: Likt en kameleonts skiftningar- en studie om det psykologiska kontraktets förändringar över tidSeminariedatum: 2008-05-29Ämne/kurs: FEK. Magisteruppsats, Vårterminen 2008Författare: Annika Lindeberg, Therese NilssonHandledare: Tommy JensenNyckelord: Psykologiskt kontrakt, förväntningar, organisationsstrukturer, tid, brott, överträdelser, kommunikation, förtroendeStudie objekt: 2 företag, ett inom bemanningsbranschen och ett som arbetar stationärtSyfte: Vårt främsta syfte med den här studien är att söka en förståelse för hur det psykologiska kontraktet hos medarbetare på företag med olika organisationsstrukturer förändras och utvecklas över tid i en anställning. Ett av våra delsyften är att urskilja likheter eller skillnader av det psykologiska kontraktets utveckling mellan de två studerande företagen. Vårt andra delsyfte är att utröna vilka händelser som bidrar till förändringen av det psykologiska kontraktet hos våra respondenter.Metod: Kvalitativa intervjuer med 12 respondenter.Teoretisk referensram: Teorier inom ämnesområdena det psykologiska kontraktet, typer och faser av psykologiska kontrakt, det psykologiska kontraktet över tid, det psykologiska kontraktet i olika företagSlutsatser: Vår studie indikerar att organisationsstruktur kan vara av betydelse vid överträdelser av det psykologiska kontraktet. Liknande samband gäller vid brott av det psykologiska kontraktet.

Undersökningen grundar sig på att det i Sverige inte har gjorts så många studier på om anställda upplever att arbetsgivaren brutit mot det psykologiska kontraktet när en omorganisation har genomförts. Om anställda upplever brott mot det psykologiska kontraktet har visat sig vara en viktig faktor att undersöka för att förstå hur förändringar på arbetsplatsen påverkar de anställdas känslor, attityder och beteende. Föreliggande studie är baserad på enkätsvar från 63 personer som är anställda vid Solna tingsrätt. Resultatet från envägs oberoende variansanalyser och hierarkiska regressionsanalyser pekar mot att anställda som är berörda av en omorganisation upplever brott mot det psykologiska kontraktet samt att brott mot det psykologiska kontraktet och anställningsotrygghet är relaterat till lägre generell arbetstillfredsställelse och sämre psykisk hälsa. Studien visar vikten av att ledningen ger de anställda en möjlighet att utveckla ett nytt psykologiskt kontrakt som passar de nya anställningsförhållanden som en omorganisation medför..

Kravet på detta examensarbete var att utveckla tester för en produkt i prototypstadiet hos Ericsson i Katrineholm. Dessa tester ska framförallt användas som verktyg vid felsökning och utvecklas på kretskortsnivå. Detta innebär test för att hitta processrelaterade fel som t.ex. felaktiga lödningar. Arbetet började med att studera den tekniska bakgrunden.

Testning är den aktivitet där man verifierar och validerar ett IT-systems krav och exekverar det i syfte att hitta fel. Testning kan utföras både manuellt och automatiserat, genom att utveckla ett system som exekverar testerna åt sig.I detta examensarbete beskriver jag hur jag designar och utvecklar en IT-artefakt som automatiskt kan exekvera tester av ett annat system..